petrad

Nu är min blogg lösenordsskyddad vilket betyder att jag vet vilka som läser den. Därför vet jag också att jag kan publicera detta inlägg då mina läsare redan är insatta i "situationen". Det här inlägget handlar om mig, om Patrik och om oss.

---

Som de flesta redan vet bor jag numera i Hökarängen, hos Patrik. Jag trivs bättre och bättre för varje dag som går och jag är så tacksam för att Patrik låtit mig bo här (gratis) det senaste halvåret! Jag är även tacksam för att han låter mig vara med och bestämma, för att han får mig att känna att jag också bor här, trots att jag inte betalar en krona i hyra. Jag är ännu mer tacksam för att han står ut med mig och mitt gnäll, när jag egentligen inte har någon rätt att gnälla.

Jag är glad att Patrik både lagar och nästan alltid betalar maten. Jag är glad att han lyssnar på mig, försöker förstå mig och göra mig lycklig. Jag är glad att jag alltid får följa med på allt Patrik gör, och alla inbjudningar han får. Jag är glad att Patrik tar med mig på bio, i snitt tre gånger per månad, som han betalar.

Jag känner mig värdefull när Patrik ler mot mig. När han kommer innanför dörren och säger: "Hej BabyLove, ligger du här och myser?" för att sedan komma fram och pussa mig. Jag känner mig värdefull när Patrik säger att han saknar/kommer att sakna mig, när han kan stanna mig på väg till tvättstugan, ställa mig mot väggen, ge mig en kyss och säga "Tack för att du finns".

Jag älskar när jag vaknar mitt i natten av att han pussar mig i pannan. När vi ska sova och Patrik ber mig krama honom varpå jag muttrar lite (eftersom jag vill att han ska krama mig) och han alltid svarar: "Du vet ju att det bara är en liten stund och att jag snart vänder mig om och kramar dig!". Jag älskar när han uppvaktar och glädjer mig; blommor, vin, städad lägenhet, restaurangbesök, presenter... Mest av allt älskar jag att mysa ner mig hos honom, borra in mitt ansikte i hans bröst och bara känna lukten av Patrik.

Jag är överlycklig att vi lyckats vända det vi hade förut (som kanske inte alltid var det bästa) till vad vi har idag (som helt klart är fantastiskt!). 

Jag är galet kär i dig P. Får jag chans på dig?