petrad

Catti;
Du vet redan vad det är .. men det är ingen big deal, om du vill veta så får DU ringa,
testa något nytt liksom ;-p
OCH! Jag saknar dig också, men vi ses ju om en vecka igen och efter det är det 
mindre än två månader kvar tills jag kommer hem över hela sommaren =)
Då kan vi rappa jättemycket! ;-p

Igår var värsta bakisdagen någonsin och ändå lyckades jag ta mig ut till Bergvik! Förstår inte själv hur jag pallade det men sen höll jag ju på att spy ner bussen också ("höll på"=var nära, gjorde det aldrig). På tal om bussen. Träffade en mycket härlig människa där ^^
Jag hade ställt ned min matkasse mellan benen och då kommer denna härliga man förbi och stirrar ned i min påse. Caroline ger mig en blick som säger "jävla mupp". När mannen, som är klädd i trasiga jeans, har krusat håret i någon namnlös frisyr och stinker så mycket öl så att man tappar suget efter att festa, kommit fram till mitten av bussen vänder han sig mot mig och säger högt och tydligt:
"Jag hade ett skämt om ägg mellan ben´a"
"Nämen vad kul!" svarade jag och kollade sedan bort
"LOSSNING" säger han då och skrattar kärt.

Mysig man.

I torsdags var det utgång som gällde. Kul som fan med undantag för en liten, ordväxling som man så fint kan uttrycka det, mellan mig och en vän. Som de mogna kvinnor vi är bestämde vi oss för att skita i det och supa ned oss istället. Vid 3-tiden hade vi stormiddag (fyllekäk) a´la makaroner, köttbullar och apple sourze shots. 

 
Kanske inte syns så bra Fnatti men jag har nya linnet på mig =)

Efter ett tappert men misslyckat försök att sola sitter jag nu här och väntar på att Louise ska komma hem så att vi kan städa lägenheten. Både luktar och ser äckligt ut här. Jag har även pysslat med att klippa blommor. Hubert ser lite ledsen ut, han är inne på tredje veckan av sin depression nu, men jag gör allt jag kan för att få upp humöret hos honom!
Dagen känns betydligt bättre än gårdagen måste jag säga, i alla fall om man pratar produktivitet. Jag har ju till och med redan varit och tränat! 10.30! Aningen omänsklig tid för ett lördagsstyrkepass men jag klarade det =)

Ikväll går förfesten av stapeln hemma hos Linnéa runt sju-tiden skulle jag gissa. Vi ska spela antingen schlagerspelet eller modifierade alfapet där poängen anger klunkar. Efter det ska vi bege oss upp till Rumpan som jag gissar kommer vara smockat!

Nu får hon fasiken ta och komma hem!

Ibland är det kul. Jag säger bara det.

Samhällets desperation efter kärlek och förhållanden lyser starkt. Varför är det så farligt att vara singel? Det är nästan så att ens civilstatuts är tabubelagt om man inte har någon partner, but guess what?! Jag är min egen partner och har på så sätt det bästa förhållande man kan ha. Jaa, jag vill också ha sex men vadå, jag har ju två gummikukar som kan tillfredställa mig! Och fingrar. Och krogen.

Sarkasm.

Ska det vara så att man behöver klä ut sig till cat woman eller le medan man blir smiskad, ja då får det vá.

Det är tänkt att jag ska plugga. Jag gör inte som det är tänkt. Istället har jag suttit här i flertalet timmar och kollat igenom en massa bilder. Det är rätt fantastiskt hur bilder väcker minnen som i sin tur väcker känslor. En beskrivande synonym till mina återkommande känslor vid liknande fotoalbumstittande är nostalgi. Saknar och längtar tillbaka och önskar igen. Vår och sommar. Karlstad. Vänner. Åsa.

Jag saknar dig älskade vän

Ringde honom igår

Han: A det e Emil
Jag: Hej det e Petra
Han: Oj jävlar!!

Jag ska träffa honom idag.
Är lite nervös faktiskt.

...att jag inte uppdaterar min blogg kan efter dagens inkomna inlägg skita ner sig! ;-p

Kund: Kanske med till Polen?
Jag: Nej tack
Kund: Gratis!
Jag: Hej då

Sitter på jobbet, mitt i en konversation med en polsk kund. Basse ringer:

Han: Vad fan snackar du för språk?
Jag: Polska
Han: Hur länge har du pratat polska?
Jag: Sen jag började här (ljug)
Han: Jag har kommit på hur min drömtjej ska vara
Jag: Jaha...?
Han: Det kanske är du!
Jag: ???
Han: Jag ringer dig ikväll så kan vi snacka om det, bröllop och sånt du vet

Natah,
det här får mig att skratta!!! (kopierat från http://www.natahpatta.blogg.se)

rolig konversation med min vän

Vi pratar om min väns kommande resa.


Jag: ligg inte me "farsan"

Hon:  meh! det e klart jag ska!!!!

jag : han har ju gått å blivit "far" som dom skulle säga

hahahahah han måste ju va ett omdöme nu
Hon:  ja.. och vad passar bättre än ett ligg med sexgudinnan ??
Sonen kommer ju för fan avundas far sin!

Det slutade med att jag satt och asgrava för mig själv

;)

Jag: Polferries Petra God middag
Han: Tjena! Jag skulle vilja åka till Polen, har ni de där billiga kryssningarna
Jag: Ja fast inte mellan 17-26 mars
Han: Men vafan! Jag vill ju åka den 25e ...
Jag: Tyvärr ... det blir reguljärpris i sådana fall
Sedan fortsatte vi att prata resor i cirka 2 minuter till. Efter det slänger han ur sig "Det e bara nummer 8000 i lyxhytterna som e acceptabel. De andra e värsta sexshowhytter, man ser ju direkt ner till sängen och sist åkte jag med polarn och hans dam. Hajaru den eller?! Troru det va kul att se?"
Samtalet fortsatte i den stilen och 17 minuter senare fick jag lägga på. Han skulle ringa tillbaka och fråga efter mig (Kerstin).
Jag: Nej jag heter Petra
Han: Jaha, ja det e ju bättre än Ulla i alla fall

Han är 40 år, bor på Kungsholmen, är sjukpensionerad, har en dam vid namn Agnieszka och släkt i Polen. Han tycker att jag är trevlig och när han röker flåsar han på ett sätt som, enligt honom själv, låter som att han onanerar.

Ibland är det kul.

Åh vad glad jag är nu! And this is why;

Blev delegerad terminalarbete av Maggan, det vill säga lägga ut miljontals broschyrer på polska, svenska, engelska, tyska och jag vet inte vad i hyllorna på terminalen. Efter avklarad uppgift gick jag tillbaka till kontoret men stoppades hastigt av en man vid kassorna.
Han: Du ser ut att jobba här?!
Jag: Stämmer bra det
Han: När öppnar ni? Jag har en nummerlapp här...
Jag: Vi öppnar kl elva, om en halvtimme
Han: Ookeej ... men du, skulle jag bara kunna få säga en sak? Är det inte lite dumt att jag måste vara här klockan elva när båten går 18? Det är ju flera timmar och jag det finns ju inget att göra
Jag: Men du måste ju inte vara här såhär tidigt
Han: ???
Jag: Det räcker med någon timme innan, typ vid 4-5
Han: Ahaa ... jag trodde man skulle vara här när ni öppnar kassorna, för sist jag skulle åka hann jag knappt med färjan
Jag: Ja men det beror ju på hur många resenärer vi har. Såhär vid påsk, eller jul eller under sommaren är det bra att vara ute i god tid fast riktigt såhär tidigt behövs nog inte
Han (ler lite pilimariskt): Du tror inte att jag skulle kunna betala nu...?
Jag: (ler lite pilimariskt men gruvsamt, mitt nya favoritord, tillbaka): Vänta lite
Jag går in på kontoret, frågar Carina om hon kan sälja eftersom jag inte har någon kassa idag, men Carina svarar att det blir jobbigt för henne att förklara för de andra kunderna som sitter och väntar varför hon endast säljer en biljett. Då kommer jag på den briljanta idén att sälja den i smyg. Carina godkänner. Jag går tillbaka till Mannen.
Jag (ler vanligt): Jag kan sälja din biljett i smyg
Han (ler ännu bredare och börjar ytterst diskret fiffla med jackfickan): Gud vad snällt!! Tack så jättemycket! Här är pengar, reservation och pass
Jag (tar emot pengarna, passet och reservationen): Kommer strax
Går in till Carinas dator. Säljer. Upptäcker att bränsleavgiften inte är betald. Går tillbaka
Jag: Du, det saknas 161 kronor för bränsleavgiften
Han: Okej, här .. ta vad du vill. (Han ger mig 170 kr) Behåll växeln!
Jag går tillbaka. Checkar in. Tar 9 kronor. Går ut till Mannen
Jag: Här har du biljett, pass och växel
Han: Du är en riktig stjärna. Tack så jättemycket! Nu kan jag åka och handla kläder och sånt.
Han räcker fram sin hand för att skaka min och böjer sig sedan fram för att ge mig en kram!

För att första min glädje över detta möte är det av yttersta vikt att understryka hur otroligt glad han var! Jag älskar att göra andra människor glada, och den här mannen var verkligen genuint glad! Det kändes så bra i kroppen att överlämna honom den betalda biljetten och låta honom undkomma all jobbig väntetid på terminalen.
That´s my story.

Förresten, vi kommer att ses igen. Han och jag. I bilcheck-in ikväll =)

Om det råder tvivel hos någon; Jag är inte intresserad av Mannen. Jag är lycklig över att det fortfarande finns så trevliga människor.

Sitter sista kvällen här i Östersund nu. Har precis kommit hem från en taco- och filmkväll hos Viktor. Jag, Mica, Choffe och Viktor tillbringade eftermiddagen ihop, bakis och trötta. Efter tre dagars supande kan man väl inte vänta sig så mycket annat...?
Jag känner ånger nu. Jag vill inte åka hem igen. Eller egentligen har jag en del jag faktiskt vill hem till, (och såklart en del jag inte vill men måste hem till) men jag önskar att jag kunde vara här uppe oftare. Den här helgen har varit alldeles underbar! Synd bara att jag missade chansen att dokumentera den i bild då jag klantigt glömde kameraladdaren i Karlstad. Tur att minnen är eviga. 

Helgen började egentligen redan i onsdags kväll då jag sov borta (=bra) och väntade på att få resa iväg (=bra), så när torsdagmorgonens solstrålar sken in i rummet och väckte mig (egentligen var det ljudet från väckarklockan som orsakde det) pirrade det till i kroppen av välbehag. Jag gick hem, tog en dusch, sa hej då till Louise och begav mig. Bussen som skulle ta mig ned på stan avgick 09.41. Bussen som tog mig till Östersund anlände till bussterminalen 13 timmar och 19 minuter senare. Äntligen!  
Den kalla kvällsluften grep tag i mina kinder och genom mina andetag kändes den renare på något sätt. Hade en timme innan mottagit ett sms från Stefan där han förvarnade om att "det är inte midsommarväder direkt". Det hade han självklart rätt i men jag hade nog förväntat mig en mer genomträngande kyla än det faktiskt var. 
MIcaela kom och hämtade mig och kramen vi utbytte kändes så otroligt härlig. Att få se hennes vackra ansikte och känna hennes FANTASTISKA hår mot mina kinder igen, efter så lång tid, gjorde att jag visste att helgen skulle bli oförglömlig. Vilket den blev ...
Jag och Micaela drack två flaskor rödvin, käkade ost och kex och pratade och pratade och pratade. Klockan två gick vi och la oss. Kanske ska passa på att nämna att det även var här jag fick det smeknamn som kom att följa mig hela helgen - "Tjockis". Marita (Micas mamma) slängde nämligen ur sig under de sekunder vi kramades hej Efter att ha krypit ned under täcket, med det sköna ruset från alkoholen fortfarande kännbart i kroppen, somnade jag lyckligare än jag gjort på länge. "Imorgon får jag träffa honom". 

Fredag
Vaknade relativt tidigt, runt tio-tiden skulle jag tro. Mica var bakis och jag var glad. Vi utförde alla morgonbestyr för att sedan bege oss ned på stan. Meningen var att inhandla alkohol inför kvällen men jag råkade även köpa en kjol, en skjorta och en skjortklänning. Ekonomin var ej upplagd för det, men kroppen log i de nya kläderna. Som parentes kan nämnas att Mica köpte tre par skor för 309 kronor. Duktigt jobbat måste jag säga.
När vi kom hem tränade vi (!!!). Micaela instruerar i aerobics så hon körde ett pass med mig. Skönt att få svettas lite. Strax därpå plingade det på dörren. Jag öppnade och när jag såg vem det var spred sig leendet genom hela själen och ut i varje muskel i kroppen. Jag tror att en nanosekund beskriver tiden denna process tog innan jag bokstavligen flög in i hans famn. Min fina, underbara, fantastiska Stefan!!! 
Middag, kläder, smink, hår, cider och så vidare. Festen var igång! Tillbringade en hel del tid i köket med Mita, Örjan och Gösta där vi shottade apple source och snackade sex och kärringar i störst allmänhet. Thailändskor, tuppruskor, jettran, historier bland annat : "Vad är det för likhet mellan en kvinna som inte missar bussen och en fembarnsmamma? Slapp springa". Gösta (gamgubbe på 55 år) pratade gott om vårt utseende, däribland våra fina bröst, och även bröst man kan slänga upp på ryggen och peta på.

Choffe och jag tog en promenad där han berättade en sak. Du är underbar Christoffer.
Tog bussen in till stan, träffade Stefan vid busshållsplatsen och gick in på O´learys där jag, Stefan och Mica satt i en halvtimme. Efter det gick vi till G3, dansade, satt i Klamydiarummet och vid ett-tiden lämnade jag och Stefan stället för att käka på Subway. Quality time ala Petra och Stefan är vad jag skulle kalla tiden mellan fredag kl 22 och lördag kring midnatt (det var väl ungefär där han däckade). Efter Subway begav vi oss till The Rock där Stefan bjöd på cider. Starka irritationer utbröt då en kille konstant vände sig om för att stirra på mig, stirra som i att glo! Och han stirrade på hela mig. Till slut frågade jag om han ville något och då var det som att stirrandet aldrig existerat och endast ilska funnits. Han blev skitsur och gnällde tillbaka, som vilken barnrumpa som helst. Stefan blev nog lite frustrerad så han liksom sköt ut sin stol så att han nästan armbågade Mr Glo vars flickvän då blängde på mig och sa något i stil "Vad är problemet?". "Ja du kan ju fråga din kille eller vad han är för det är han som sitter och glor på mig". Då fnös hon. Haha.
Den lilla stunden jag och Stefan hade på the Rock (med undantag för blängsylteincidenten) var ganska speciell. Kan inte riktigt sätta ord på det men en anledning kan ju vara att Stefan inte var så full som han i normala fall är, nu gick det liksom att prata med honom medan man kollade in i hans icke skelande ögon. Genuin lycka skulle kunna beskriva tillfället. När stället stängde följde jag med Stefan hem då vi fick tag på en taxi efter ett marathonlopp ungefär (inte mellan mig och Stefan utan mellan Stefan och en annan snubbe som också var intresserad av taxibilen. Människornas djuriska tävlingsinstinkt-marathon. Typ). Stefan bor i en lägenhet. Lägenheten är 17 kvadratmeter stor. Lägenheten är ej stor. Vi spelade TV-spel, lyssnade på musik, Stefan berättade något och där någonstans måste jag ha somnat. 

Lördag
Vaknar 08.45. Väcker Stefan. Stefan klagar över huvudvärk. Stefan klagar över den värsta huvudvärk han någonsin haft. Stefan vill dö. Klockan 08.50 tar Stefan en snus. Därefter öppnar Stefan en öl och strax därpå röker Stefan en cigarett. Sedan är han igång igen. Jag måste fixa Stefans hår (han insisterade!) för att han sedan ska inse hur dålig jag är och fixa om det själv. Principfast som jag är bröt jag en då jag lät Stefan köra ned mig på stan. Vi åt pizza. Stefan, jag citerar "Sket sönder mitt anus till köttslamsor" och "vågar inte fisa eftersom mitt anus är sönderskitet". Jag skrattade så jag grät. 
Micaela och Piere kom och hämtade oss så att vi tillsammans kunde åka ut till Lillänge och gå på systemet. Väl klara åkte vi hem till Mica igen och Stefan följde med. Sparrock och Steve började dricka omgående där omgående betyder så fort de kommit ut från systemet. Bildligt och bokstavligt talat. Äppelkake-med vaniljsås-vin stod på listan över kvällens exklusiviteter. Inte enligt mig.
Mica gjorde en älgköttsgryta som smakade underbart! Jag satt bredvid Stefan som i vanlig ordning efter avslutad måltid lutar sig bakåt, lägger armen om mig, lägger mig mot sitt bröst, klappar mig över kinden och säger att jag är så fin. Det är nästan där jag trivs som bäst, i Stefans famn. Trots att min finne (tyvärr) inte lös med sin frånvaro och trots att jag då tydligen "lagt på mig ett par kilo", som för övrigt Örjan påpekade en sisådär tiotalet gånger om dagen (Örjan har en stor ölmage), berättade Stefan för mig flertalet gånger om hur fantastisk jag är. Stefan är nog den enda som kan ta på min finne, flina lite, och ändå få mig att tro att jag är helt felfri.
Vännerna strömmade in och ljudet från lyckliga skratt överröstade allt annat. Jag trivs här! Jag mår som bäst här!        
Till slut drog Stefan med mig ut för att gå vidare till en fest hos Marcus, så vi gick före alla andra. Marcus bor jättefint och det kändes bra att få se honom igen, även om inget blev som jag trott. Och då menar jag inget! Hos Marcus lyckades jag åstadkomma följande:
hälsa på samma kille två gånger (denna kille hade jag träffat både dagen innan samt några timmar innan Marcus),
dansa otroligt osexigt (mica och Choffe demonstrerade nämligen dansen idag) med arlset utputandes i någon slags rid-ställnings-dans PÅ Micaelas pojkvän Piere,
sitta på badrumsgolvet med fingrarna i halsen utan att få upp något med undantag för en kopiös mängd saliv (Choffe berättade idag att det låg piss lite överallt på badrumsgolvet),
ramla baklänges in i badrummet då jag lutade mig mot den ostängda dörren (Borde jag inte ha ont någonstans?),
bryta av min ringfingernagel längre ner än man bör, det vill säga så långt ner att om jag nuddar minsta grej med toppen på ringfingret skriker jag. Det gör nästan ont att nudda luft.
Och sist men inte minst hann jag även däcka. I Marcus säng. Iklädd min korta kjol (som Choffe påstår satt någonstans vid brösten men detta väljer jag att inte tro på). Viktor försökte, utan framgång, att väcka mig under dryga halvtimmen tills Mica fick nog och sa "Akta på dig, jag kan det här!" På två röda (snarare tolv minuter) var jag uppe, påklädd och inputtad i bilen. Hem. Fyllekäk bestående av rester från älgköttgrytan, hembakad pizza och Pieres tunnbrödrulle med ost och kaviar. Jag tycker inte ens om kaviar. Tänk var att jag skulle sova men icke då jag fick ett telefonsamtal från Malin vilket ledde till lång konversation med Micaela och Piere (Piere satt mest och nickade medhållande i det Mica sa). 
[[[Malin: Jag vill att du ska veta att det inte är mycket du kan göra som får mig att ändra uppfattning om dig. Jag vet vem du är, jag vet hur du tänker i det mesta, och jag vet att man gör misstag, så även en annars så perfekt människa som du. Och jag älskar dig.]]]

Söndag
Vaknade med en baksmälla som kan beskrivas i termer av kallsvettningar, huvudbankande och illamående. Baksmällan gick för...tja, en sisådär tre timmar sen. Åt en macka som Mica och Sparrock fann mycket lustig. Jag hade på en del majonäs. Och andra grejer. Ganska många grejer. Typ mimosasallad. (Mimosasallad är inte gott). Låg i soffan. Hade världens mysstund med Rambo, Micas tigerkatt som är utvecklingsstörd. Vid tvåtiden åkte jag och Micaela iväg till Blå Center för att möta upp Viktor och inhandla mat. Var tvungen att säga hej då till Sparrock innan eftersom han i skrivande stund sitter på tåget till Boden. Lite sorgligt faktiskt. 
Viktor bor jättefint och har en bra känsla för inredning. Jag skulle utan tvekan kunna bo där. Undrar om Viktor vill det ... ? 
Choffe kom och gjorde oss sällskap och efter maten la jag och Choffe oss i sängen och kramades. Viktor satte på filmen Kingdom of Heaven och jag somnade liggandes bakom Choffe med min tunga andedräkt av rök, vitlök och bakfylla i hans nacke. Härligt. 

Nu sitter jag alltså här hos Mica igen. Lite dämpad stämning. Hon ligger bredvid i soffan och kollar på tv. Vi har packat tillsammans då hon efter att ha skjutsat mig till bussen imorgon bitti åker hem till Rötviken.
Jag är överlycklig för den här helgen i Östersund med alla fina människor och vänner. Jag har bestämt mig att det absolut inte ska lika lång tid innan nästa återbesök.

Jag älskar er och tack för allt!!!

Nu åker jag!!!! =) =)

Ses om 15 timmar Östersund! ;-)